Jonas Nilsson

Gick upp tidigt idag för att åka till en hinduisk festival kallad "Thiapusam". Turligt nog hålls den just när jag är här! Jag förstod det som att det är en pilgrimsvandring från ett tempel inne i Kuala Lumpur till ett tempel inuti en grotta kallad Batu Caves utanför staden. Vägarna var i stort sett oframkomliga så jag fick gå sista biten då taxin inte kunde komma längre. Enligt chauffören kommer ungefär 1 miljon besökare varje år.

Folk gick i en kortege upp till grottan. På vägen utfördes många olika ritualer. Vissa män bar så kallade "kavadis". En typ av ställning med gudabilder och utsmyckningar. Andra hade frukt hängandes i krokar på ryggen eller stålpinnar genom kinderna. Det dansades och spelades trummor.













Det var en väldigt speciell upplevelse, helt olik den svenska kulturen. Jag har svårt att förstå varför de firar på just detta sätt men antagligen är det en väldigt gammal tradition. Trots att man inte alls känner någon samhöreighet eller förstår sig på ritualernas känner man ändå atmosfären i det hela och blir uppslukad av stämningen. Jag tog inte så mycket kort då det känns respektlöst på något sätt. Lite svårt att förklara men inte vill man att massa asiater ska stå i altargången under en större högtid i den svenska kyrkan.

Sitter i lobbyn på Hotel Citrus i Kuala Lumpur. Tryck på rubriken! Ska återberätta hela resan ganska ingående. Åkte hemifrån 08.30 med Bus4You. Riktigt bra bussar med sköna stolar och Internet. Jag var på Centralstationen runt 11.00. Mitt plan gick 18.25, check in på Arlanda senast 16.25. Jag hade alltså gott om tid. Gick runt nån halvtimme på stationen men insåg att det säkert fanns mer att göra på Arlanda. Tog expresståget och vid 12.00 var jag på flygplatsen.

 

4 timmar ska nu dödas på bästa sätt. Jag gick runt med min vagn med väskorna och kollade. Kanske 10 varv runt flygplatsen. Satte mig på en bänk och lyssnade på musik. Gick. Lyssnade på musik. Gick. Osv Osv. Till slut kunde man dock checka in och jag kom in till Tax-Freen. Gick runt en stund där men man tröttnar ganska snart på det också. Så jag gick igenom passkontrollen och satte mig inne i väntrummet. Sköna soffor. Började läsa ”Snabba Cash”, som har hjälp mig många timmar har det visat sig.

 

Väl på planet fick jag sitta bredvid en norsk kines som sagt. Jag läste och försökte sova i stort sett hela resan. Sätena var trånga, benutrymmet litet. Resan kändes som en evighet. Kom fram till Peking vid ungefär 11.00 lokal tid. Vipps så hade tidsomställningen gjort att det som skulle vara mitt i natten blev lunchtid. Och jag hade bara sovit lite grann. Peking var förvirrande och efter alla kontroller var klockan 11.30. Det var inte lika lång väntetid här ändå. Vid 14.30 kulle jag checka in i Gaten. Flygplatsen var riktigt fin, måste ha varit ganska nybyggd eller renoverad. Den var stor. Massor av exklusiva affärer. Jag gick runt och kollade på det mesta, tog lite kort. Gick på toaletten, ”glömde” jackan. Åt på Pizza Hut.

 

Vi fick ta en buss ut till flygplanet. Kallt som satan i kön upp på planet. Det var kallt och isigt i Peking. Får en plats intill mittgången. Ännu trängre säten. Olyxigt plan helt enkelt. Sov sporadiskt kanske en kvart i taget. Har riktigt svårt att sova sittandes! Ont i ryggen big time! Men till slut var även denna resa över och jag kommer till Flygplatsen i KL. Inte lika stor och luftig som Peking men absolut en fin sådan. Bestämde mig för att följa strömmen. Insåg att man var tvungen att ta ett tåg till en annan terminal för att få ut väskan. Givetvis kommer min väska nästan sist. Stod nervöst och väntade och trodde att min väska hade hamnat i Afrika eller något. Till slut kommer den glidandes mot mig.

 

Tog en taxi till hotellet. Tog kanske 45 minuter och kostade 200 spänn. Chauffören, Abu, var en trevlig man och jag berättade lite om Sverige. Han berättade om Malaysia. Han bjöd på äpple, hyvens kille. Väl framme var klockan 01.30 i KL, tidig kväll i Sverige. Fick mitt rum, gick och la mig. Knoppade direkt.

 

Vaknar lagom runt 11.45. Hade ställt klockan på 12. Det kändes som en bra gräns. Man får ju inte sova hela dagen tänkte jag. Jag har lite ont i halsen och känner mig lite seg, men det är nog bristen på sömn som gjort att man känner sig hängig. Jag var inte speciellt hungrig utan väntade en timme innan jag åt. Kycklingburgare och pommes med ananasjuice, satt fint.

 

Gick upp och somnade igen. Vaknar vid 16. Läste. Somnade. Ställde klockan på 18.00. Snoozade. Läste lite. Gick ner till Lobbyn och Internet. Där är jag nu, snart slut på batterier i datorn. Adaptern funkade inte..

 

Jag har alltså inte sett så mycket av staden mer än taxituren igenom den. Men jag har ju ingen brådska heller. Det är skönt att inte ha någon tid att passa. Ingen stress! Staden är inte jättestor, 1,6 miljoner invånare. Däremot finns det en hel del höga byggnader. Imorgon tänkte jag gå upp tidigt, ta en massage på hotellets spa, ta en taxi eller tåg in till centrum och ta en riktig turistdag. Fotografera. Kolla shoppingcenter. Men nu blir det middag, läsa och sova ikapp det jag missat och hoppas på att jag är piggare imorgon.

Folk kanske kan tycka att bloggen är ful och tråkig. Jag har försökt göra den lite fantasifull och mer reseinspirerad men det blir inget bra. Därför håller jag mig till det enkla. Förhoppningen är att mycket bilder ska liva upp det hela. Men jag har tänkt till lite angående det reseinspirerade. Det hela sitter i "rubriken" längst upp på sidan. Där kommer jag skriva exakt vart jag befinner mig och klickar du där får du fram en karta! Awesome! Trycker ni på mitt namn kommer ni tillbaka till bloggens startsida. Hur coolt som helst..

Nu är det för övrigt bara 3 veckor kvar tills jag åker! Peace out!