Thailand nästa!
2010-03-04 / Malaysia
Idag har jag skaffat mig ett thailändskt visum som tillåter mig att stanna i "The land of smiles" i två månader. För att skaffa visum till Thailand kan man på Penang antingen göra det själv på det thailändska konsulatet eller gå till ett av de hundra ställena som hjälper dig med det. Jag gick till ett ställe jag läst om som verkade bra. När jag kommer in möts jag av en långhårig och skäggig hippemalay. På väggarna stod citat från denna man som exempelvis "Wanking in the morning is better than meditation". Första intrycket, "vad fan är detta!?".
Men okej, han ger mig ett formulär där jag ska skriva in precis det man kan tänka sig, namn, nationalitet osv. När jag kommer till punkten om var i Thailand jag ska befinna mig får jag en adress till ett guesthouse på Koh Phanghan som jag definitivt inte ska åka till ännu. "They want an adress, just put it there" säger Jim, som han heter. Efter att formuläret är ifyllt ska jag bege mig till konsulatet. Jag blir hänvisad till en minibuss där det sitter en Jackie Chan-liknande kines i förarsätet och en flintskallig, tatuerad, äldre vit man med solglasögon bredvid honom. Fortfarande, "vad fan är detta!?"
På väg till konsulatet plockar vi upp fler och fler personer och när vi är framme är minibussen full. Kön till konulatet är lång, det är sista dagen man får gratis visum. Men efter en halvtimme har jag lämnat in mitt formulär tillsammans med två kort och passet. Mannen som tog emot dessa var benhård mot vissa och frågade om utresebiljetter och andra papper, ingen behövde dock visa dem men han nämnde det hela tiden. Vi åker tillbaka och de säger att jag ska komma tillbaka i eftermiddag för att hämta visumen. Kommer tillbaka på eftermiddagen och vi åker till konsulatet, får våra pass med visum av den tidigare stränga thailändaren som nu var hur glad som helst. Klappat och klart, 60 dagars uppehälle i Thailand, men jag måste erkänna att det kändes lite lurt hela vägen.
Så på lördag åker jag till Koh Lanta, Thailand! Fan vad nice med en ny kategori på bloggen!
Men okej, han ger mig ett formulär där jag ska skriva in precis det man kan tänka sig, namn, nationalitet osv. När jag kommer till punkten om var i Thailand jag ska befinna mig får jag en adress till ett guesthouse på Koh Phanghan som jag definitivt inte ska åka till ännu. "They want an adress, just put it there" säger Jim, som han heter. Efter att formuläret är ifyllt ska jag bege mig till konsulatet. Jag blir hänvisad till en minibuss där det sitter en Jackie Chan-liknande kines i förarsätet och en flintskallig, tatuerad, äldre vit man med solglasögon bredvid honom. Fortfarande, "vad fan är detta!?"
På väg till konsulatet plockar vi upp fler och fler personer och när vi är framme är minibussen full. Kön till konulatet är lång, det är sista dagen man får gratis visum. Men efter en halvtimme har jag lämnat in mitt formulär tillsammans med två kort och passet. Mannen som tog emot dessa var benhård mot vissa och frågade om utresebiljetter och andra papper, ingen behövde dock visa dem men han nämnde det hela tiden. Vi åker tillbaka och de säger att jag ska komma tillbaka i eftermiddag för att hämta visumen. Kommer tillbaka på eftermiddagen och vi åker till konsulatet, får våra pass med visum av den tidigare stränga thailändaren som nu var hur glad som helst. Klappat och klart, 60 dagars uppehälle i Thailand, men jag måste erkänna att det kändes lite lurt hela vägen.
Så på lördag åker jag till Koh Lanta, Thailand! Fan vad nice med en ny kategori på bloggen!
Kommentarer
katarina
Lättlurade turister!! Tänk om männen i bussen tar hand om dig när du kommer fram och sticker fram ett slavkontrakt som du skrivit under där du lovat att arbeta i deras restaurang och ta hand om grovdisken :)
Trackback